Vill inte mer nu

Ögonen är tunga av tårar som aldrig rinner ut, huvudvärken ilar envist och ångesten sipprar obarmhärtigt och bestämt in i allting som är bra, allting som är fint. Det känns så orättvist att jag måste ha de här vidriga känslorna, jag förtjänar inte det här, jag är oskyldig. Hjälp mig! Ta bort det här! Ta bort det!