Att jag aldrig lär mig!

Kommer ni ihåg när jag drack kaffe tills jag spydde, och sen lovade mig själv att aldrig göra det igen? Well, nu har jag gjort det igen! Attans, liksom. Jag har umgåtts med folk hela dagen och frossat och tryckt i mig mat och godis. De andra drack vin och öl, men jag har ju ganska så tunga mediciner nu så jag drack stora mängder cola istället. Och när jag kom hem kände jag mig ändå inte nöjd, utan ställde mig och kokade kaffe. Men, då sa magen nej tack för då fanns det inte plats för mer, minsann! Vad tokigt det kan bli! Alla andra söp, men jag är den som fick spy.

Så nu sitter jag här. Det svider i halsen. Mår fortfarande lite illa. Har lite ångest i hjärtat också. Lite stress. Händerna darrar. Det känns smått jobbigt. Jag kanske ska gå och ställa mig i regnet en stund. Andas in lite sval, fräsch luft i lungorna.

Trevligt, det här. Trevligt trevligt.