Det är lite lustigt, det där med nervositet. Vilka saker kroppen väljer att bli nervös över. Det kan vara de mest ologiska saker ibland.
Nu är det ett halvår sen jag sjöng för en publik, men ett tag sjöng jag ganska aktivt, i olika sammanhang. När jag sjunger brukar jag vara lite lagom nervös. Att bli lite nervös är ganska bra, det betyder att man bryr sig om sitt framträdande och att man inte skiter totalt i hur det går. Man får en kick av att sjunga och uppträda. Jag tycker det är underbart. Den där förlamande nervositeten har aldrig drabbat mig när jag sjunger. Dessutom har jag varit med och fixat konserter, ordnat lokal och tagit kontakt med folk och sånt.
Men däremot - ibland, bara ibland, fast just nu lite oftare än ibland, blir jag så nervös när telefonen ringer att jag inte svarar. Oberoende av vem som ringer. Fast jag brukar förstås säga att jag inte hann svara eller att jag inte hörde. Inte att jag inte… vågade. Folk har börjat ringa lite mer sällan nu faktiskt, har jag noterat.
onsdag 28 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar