När man har en blogg så här, och när man dessutom är en väldigt ältande person som inte kan släppa saker riktigt, så får man då och då lust att blogga om gamla oförrätter. Hänga ut dem som varit elaka mot en, med namn och allting. Bild, om möjligt. Det är kanske lite smått olagligt, det är väl det som hindrar mig. (Vad jag nu har att förlora. Böter kan jag ändå inte betala, och fängelse verkar mer soft än jobbigt). Men själva processen att bli anmäld för förtal kanske vore jobbig. Jag är trots allt makabert konflikträdd, och det skulle ju bli något av en konflikt.
Jag har fått höra att en tjej som mobbade mig på jobbet för några år sen har fått barn och tydligen har ett till på gång. Det känns obehagligt. Eftersom hon är obehaglig. Barnen blir säkert också obehagliga. I efterhand kan jag se att jag verkligen var ett klassiskt mobbingoffer som tog på mig hela skulden själv. Trodde att det var jag som var sjuk i huvudet. När jag pratade om min mobbare sa jag bara bra saker, jag tyckte hon var snäll. Det var ju mig det var fel på liksom. Jag kommer ihåg en gång när jag var ute och söp med en tjej från jobbet, som för övrigt också var helt utmobbad och motarbetad, och vi pratade om detta monster till kollega och jag sa nåt om att hon är ju så snäll och hanterar allt så bra, och den andra tjejen bara "Va? Nej, hon är ju jätteelak"!
Nånstans där började poletten trilla ner, att det var inte ett helt ok beteende hon utsatte sina medmänniskor för. Det värsta var att hon var typ samhällsengagerad och pratade mycket om orättvisor och sånt - men hur betedde hon sig själv? Alla som var svaga på något sätt, till exempel blyga, osäkra och nya på jobbet och hade svårt att komma in i gemenskapen, dem tryckte hon ner. Hon kunde kasta ur sig helt sjukt elaka saker. Medan hon i nästa stund var gullig och trevlig mot andra.
Jävligt vidrig äckelmänniska, helt enkelt. Mådde väl inte bra innerst inne. Men det är inget ursäkt. Det är många som inte mår bra innerst inne, och det ursäktar inte att man kränker andra genom till exempel regelrätt mobbing. Vidriga jävla as.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är konstigt att det är så vanligt med mobbing på arbetsplatser ändå. Vi pratar om det som att det är sånt barn håller på med och att det är sådant vi står över, det är ju inte sant. Det är inte ens så att mobbingen är mer nyanserad hos vuxna människor.
Ja, jag känner flera som blivit/blir mobbade på jobbet, och en del som har blivit sjukskrivna till följd av detta! Det är något fel på mänskligheten!
Och jag önskar mig ett icke-socialt jobb, där man kan isolera sig.
Skicka en kommentar