lördag 23 april 2011

Du smutsar ner min själ

Människor som gör mig illa vill jag inte ha i mitt liv. Och jag hatar att vartenda nedlåtande ord tycks sitta fastetsat djupt inne i min tankevärld trots att jag avslutat själva relationerna. Avskyr att jag påverkas så mycket, att jag blir så ledsen. En ledsenhet som inte går att trösta bort eller gråta ut.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag önskar att jag kunde ta bort det obehag som du känner även om jag vet att det inte går, det jag kan säga är att du kommer att må bättre, du kommer att kunna hantera såna här känslor.
Boken du talade om tidigare är jättebra precis som du säger, och du måste få tid att sörja allt som varit, och är svårt. Du får bara aldrig ge upp eller fastna i Krösa-Maja tankar, håll fast i tanken att friheten finns och kommer att komma <3
Kramar Mia

Märta Kajsa sa...

Tack finaste Mia för din kommentar! Och för att du finns och orkar bry dig! <3 Jadå, det blir bättre. Ibland glömmer man det, när ledsenheten blir så där överväldigande, men när jag ser det hela i ett större perspektiv vet jag att det redan har blivit bättre än det varit, jag mår bättre, och förhoppningsvis kommer det fortsätta i den riktningen. Krösa-Maja ska ignoreras!
Kram!