torsdag 25 februari 2010

Nu lämnar jag Zebraforum

I oktober 2008 registrerade jag mig på Zebraforum, ett självhjälpsforum för personer med anknytning till självskadebeteende och/eller ätstörningar som drivs inom föreningen Shedo. Jag trodde då att självskador var något som hörde till mitt förflutna, åh vad många gånger jag trott det, jag trodde det var över men jag hade ändå en längtan efter att diskutera och ventilera det med andra. Jag hade ingen att prata med, och letade efter stöd och gemenskap. Det som lockade mig med Zebraforum var den aktivt konstruktiva inriktningen. Att det fanns regler för vad som var ok och inte ok att skriva, och att det fanns ansvariga som läste alla inlägg och gick in och raderade eller ändrade sådant som skulle kunna ha en negativ inverkan på övriga medlemmar. Och så verkade alla vara så snälla mot varann (och hur vanligt är det på Internetforum?)

Forumet blev snabbt en daglig tillflyktsort för mig, en trygg plats dit jag alltid kunde återvända för att sätta ord på mina olika funderingar och dilemman, och alltid få klok och kärleksfull respons tillbaka. Zebraforum blev mer betydelsefullt för mig än jag kunnat ana när jag först registrerade min användare. Och under hela min resa med återfall i självskador, avhopp från svensklärarutbildningen, diagnos, sjukskrivning, krig mot Försäkringskassan, krig mot psykiatrin, identitetskris, ångest och inläggningar, så har jag varit en aktiv medlem på forumet och fått tonvis av ovärderligt stöd från mina olyckssystrar och bröder. Och inte minst så har jag fått ta del av de andra medlemmarnas liv, inspirerats av deras framgångar och lidit med dem i motgångarna. Så många underbara, omtänksamma och otroligt kloka människor jag lärt känna! En del av dem har jag träffat i verkligheten på Shedos lokalträffar, andra känner jag endast genom datorskärmen. Jag räknar dem som riktiga vänner. Även när datorn varit avstängd, så har de funnits i mina tankar och det har gjort mig lite mindre ensam. Och det är verkligen min innerliga önskan att alla de som plågas av ångesten ska få må bättre, för det förtjänar de, allihop.

Som sagt, det var det konstruktiva och friskhetsbejakande som fick mig att söka mig till och stanna på forumet. I ett kyligt Internet så var Zebraforum en trygg oas, en plats där man alltid möttes av förståelse och värme, utan att nånsin behöva oroa sig för att triggas av andras dåliga mående. Istället kämpade vi framåt, uppåt, tillsammans. Jag tyckte aldrig att det var svårt att hålla riktlinjerna. Jag skulle aldrig sitta och posta nattsvarta texter om rakblad och blödande sår på ett självhjälpsforum, eftersom jag vet att jag själv skulle ta skada av att läsa sådana inlägg. Visst kan det ha hänt någon gång att jag postat ett mindre genomtänkt och lite väl mörksinnat inlägg - man är ju inte mer än människa, och en impulsiv sådan till på köpet. Men på det stora hela har jag inte haft några problem med att följa forumets hälsofrämjande riktlinjer, även om man får väga orden noga ibland.

Därför förstår jag inte vad som har hänt den senaste tiden. Tre inlägg skrivna av mig har blivit raderade. Det gör mig ledsen och sårad för jag vet inte vad jag har gjort för fel. När ett inlägg raderas får man ett privat meddelande från en moderator (som man inte kan svara på, vanliga medlemmar kan inte skicka meddelanden) med en förklaring som inte alltid är helt begriplig. När mitt senaste inlägg, om medicinmissbruk, togs bort skrev moderatorn att jag beskrev mitt problem "alltför ingående" och jag fattar uppriktigt sagt inte vad problemet är. Jag skrev inga namn på mediciner, inga doseringar - ingenting! Jag beskrev mest mitt eget beteende och mina känslor kring det. Jag uppmanades skriva om inlägget med andra formuleringar, men hur gör jag det när jag inte fattar vad felet är?!

Det känns tråkigt att bli censurerad utan att förstå varför, och utan att ha möjlighet att ifrågasätta.

Det känns tråkigt att få meddelanden från moderatorer som aldrig nånsin svarat i ens trådar eller visat att de bryr sig. Det känns som att de finns där bara för att kritisera och anklaga.

Jag kan faktiskt inte se vad som gjorde mina raderade inlägg så mycket värre än vissa andra saker man kan läsa i forumet. Om man ska jämföra lite. Antingen är det slumpvis valda inlägg som raderas, eller så har moderatorerna något personligt emot just mig. Hur som helst känns det inte som att jag är välkommen på Zebraforum längre. Inte när de ansvariga tror att jag postar destruktivt material för att skada och förstöra för andra medlemmar.

Man kan inte radera sin användare. Men om man inte loggar in på ett år så tas den bort. Så om ett år, då är jag och mina inlägg borta! Och jag kommer inte heller att förnya medlemsskapet i Shedo. Det som gör ont är att jag kommer tappa kontakten med alla underbara medlemmar! De som hjälpt mig med några av mitt livs svåraste funderingar, som delat saker jag inte kunnat dela med någon annan. Vissa av dem jag fortfarande följa via deras bloggar, andra kommer jag att tappa bort men de kommer för alltid att finnas i mitt hjärta, tillsammans med en ständig undran om hur de har det.

Jag kommer aldrig, aldrig att glömma er. Just nu är jag full av både kärlek och sorg.

23 kommentarer:

Johanna sa...

Vad jobbigt! Har du provat att skicka ett mail till moderatorerna och be dem förklara vad som anses vara "fel" med dina inlägg?

Jag hoppas att du känner annorlunda för forumet i framtiden för det är, som du skriver, en tillflyktsort och en plats att inte känna sig lika ensam på. Däremot är man kanske inte lika pigg på att vara lika aktiv som man är andra gånger och då kan man ju undvika att gå in på forumet ett par dagar. Så brukar jag behöva göra ibland.

Jag tycker att du ska skriva ett mail till moderatorerna och fråga vad det är som de reagerar på.

Tänker på dig, främling med liknande tankar och känslor som jag :)

Kram Johanna

Anonym sa...

Fina!
Jag blev ocskå kränkt när jag fick mina inlägg "omformulerade", de gör det ju av ett bra skäl men jag tycker att man då också som moderator kan ge en bra förklaring. Jag själv har tendensen att ta saker för personligt, något jag jobbar med än idag, men när jag sett över detta, så insåg jag att det inte var något personlig mot just mig. Sen beror det också på vem som modererar. Jag skrev till Inni och hon hade inte ändrat mitt inlägg om det var hon som modererade, medan just den här moderatorn gjorde. Om du känner att du får ut något psitivt att Forumen och Shedo så snälla stanna kvar, då har du ju någon att bolla med.

Kramar Mia

Anonym sa...

Hej vännen,

jag kommer också lämna Shedo där jag varit stödmedlem och jag lovar att berätta varför då vi träffas.

Glöm inte att jag finns och jag triggas inte i första taget utan mig kan du alltid ringa eller chatta med.

Personligen tycker jag borderline.nu var "bättre" på många sätt men de verkar inte finnas kvar längre. Snyft.

Har en annan fråga till dig då vi träffas nästa gång.

Stor kraaaaaaaam

Anonym sa...

Lite ledtrådar kan du få i svarsfältet till detta inlägg:

http://tinnitussans.blogspot.com/2010/02/alexander-mcqueen-har-hangt-sig.html

Kram igen!

Rebecca MW sa...

Kan du inte mejla oss moderatorer så kan vi prata ordentligt om det hela? forum(at)shedo(punkt)org

Vi moderatorer ska i stort gå användarnas ärenden som jag ser det. Därför är det väldigt viktigt att vi får veta när en användare tycker att vi gör fel. När vi inte hör något så utgår vi ju ifrån att det inte finns några direkta klagomål.

Vi moderatorer gör ju individuella bedömningar. Det är inte alltid vi håller med varandra och då diskuterar vi. Men vi har inget mandat att gå in och ändra en annan moderators beslut bara för att vi själva skulle ha gjort annorlunda.

Personligen har jag sällan någon koll på vem jag modererar eller om jag modererat den personen förut. Så för egen del kan jag säga att det verkligen aldrig är något personligt, och det är jag ganska säker på att det inte är när det gäller de andra moderatorerna heller. Vi har även sällan koll på när någon blivit modererad flertalet gånger. Det enda jag ser när jag loggar in är om någon rapporterat att hon gjort en moderering och vilket PM hon då skrivit till användaren. Jag ser inte vilket inlägg det handlade om, och ärligt talat lägger jag inte på minnet vilken användare det handlade om.

Det vore schysst om du gav oss en chans genom att berätta för oss om de modereringar du tycker var felaktiga, respektive berätta att du blivit modererad flertalet gånger och tycker det blivit lite too much. Annars vet vi ju det helt enkelt inte, och kan inte göra annorlunda. Jag läser förvisso din blogg, men det är ju inte samma sak som att moderatorteamet nås av din kritik och kan föra ett samtal med dig för att reda ut det hela och förstå hur vi kan bli bättre.

Hoppas du hör av dig!

/ Rebecca (RMW)

Hanna sa...

Jag förstår att det kan vara jobbigt att bli modererad, men precis som Rebecca säger, hör av dig om det är något! Vi kollar av forummailen varje dag. Anledningen till att användare på forumet inte kan skicka PM till varandra är för att det inte ska skapas destruktiva kontakter, så det är bara av ren omtanke.

Du behövs. Och det vore väldigt tråkigt om du lämnade oss.

Kramar <3

Hanna sa...

Kommer sakna dig jättemycket om du lämnar forumet. Jag menar det verkligen karra.

*kram*

Märta Kajsa sa...

Johanna:
Jag har inte mailat dem. Har inte riktigt orkat, och har varit alltför orolig för vilken typ av svar jag skulle få. Jag är lite ledsen och känner att jag inte orkar bli mer kritiserad just nu. Men visst är det en bra idé att ha en dialog med dem och förklara hur jag känner, att jag inte förstår. Måste bara samla mig lite först.
Just nu känner jag att jag inte vill återvända till forumet alls. Men det kan ju kännas annorlunda när det gått en tid.

Kram!

Märta Kajsa sa...

Mia:
Jo, jag har också en tendens att ta saker personligt. Jag misstänker ändå att en moderator har något emot mig, mest för att jag verkligen inte kan förstå varför jag blev censurerad. Och varför måste de radera hela inlägget, som var LÅNGT? Kan man inte bara ta bort de meningarna som var störande? Eller var det fel på ALLT som jag skrev? Så svårt att veta! Precis som du säger så vill man ju gärna ha en konkret förklaring på vad man gjort för fel, så man vet vad man ska tänka på i fortsättningen.

Kram!

Märta Kajsa sa...

Maria:
Borderline.nu var bra! Jag märkte nyligen att sidan är borta, annars hade jag ju tagit min tillflykt dit nu. Jättesorgligt. Min terapeut har rekommenderat sidan, och jag har varit inne och läst då och då, har dock inte skrivit själv.

Kollade din länk och jag tror mig förstå litegrann varför du lämnar föreningen. Tråkigt när man inte får respons för sitt arbete och engagemang, då tappar man så klart gnistan. Kul att se att du engagerade dig i rättpsykdebatten långt innan den blev aktuell i media på allvar.

Förresten är det alldeles för längesen vi sågs nu, jag saknar dig!!!!!

Kram!

Märta Kajsa sa...

Rebecca:
Jag ska försöka höra av mig och söka klarhet i vad som var fel med mina inlägg... Drar mig lite för att maila eftersom jag inte kan skaka av mig känslan av att en eller egentligen två moderatorer inte vill ha mig på forumet. Men jag vet att det inte MÅSTE vara så, det kan ju kanske vara min dåliga självkänsla som spökar också. Känner mig bara så ovälkommen och liksom bortstött från en plats där jag känt mig som hemma... och det är riktigt jobbigt.

Jag tror dig absolut när du säger att du inte modererar för att du har något emot nån viss användare, och det är inte heller du som har raderat mina inlägg.

Ska försöka fundera ut ett mail, är bara så rädd att få ett defensivt svar tillbaka, men jag ska försöka, det är absolut det bästa och jag skulle säkert må bättre av att få förklarat hur moderatorn tänkte egentligen.

Märta Kajsa sa...

Hanna P:
Ska försöka formulera ett mail.

Jag förstår varför man inte kan skicka PM till varandra och tycker att det är bra, det är bara så frustrerande när man får ett meddelande som känns nästan som ett påhopp utan att kunna svara!

Kram!

Märta Kajsa sa...

Hanna:
Åh vad roligt att du hittat till min blogg, min vän!
Jag kommer sakna dig massor också, och vårt krypin...
Jag kanske kan komma tillbaka en dag, även om det tar emot just nu.

Kram!

Anonym sa...

Hej Kajsa!

Saknar dig också!

För mig är feedback alltid A och O. Älskar att hjälpa och peppa andra men känner jag mig utnyttjad så klipper jag av.

Hit är du alltid välkommen och jag är 100% lojal mot mina vänner. Glöm aldrig det.

Varma kramar!!!

Märta Kajsa sa...

Finaste Maria!

Jag förstår vad du menar! Det är otacksamt när man lägger ner sin själ i något och inte får något tillbaka. Att åtminstone få ett litet uppskattande ord eller så är verkligen inte för mycket begärt!

Jag vill så hemskt gärna träffas snart. Nästa vecka är jag ledig måndag, onsdag, fredag och lördag. Om du kan någon av de dagarna kommer jag gärna in till Östermalm för en lång och mysig pratstund.

Många varma kramar! <3

Anonym sa...

Hej goding!

Jag vill också träffas snart men nästa vecka är uppbokad pga att jag har en hemtenta och så ska jag till Alvik nästan varje dag.

Vecka 10 däremot har jag all tid i världen.

Givetvis är du alltid välkommen hit och kan alltid sova över och så närsom, men jag kommer sitta framför datorn mycket. Men känner du att du mår dåligt och vill komma så kom och sov över i nya bäddsoffan. Tänkte på dig när vi köpte den att den kommer bli perfekt då du behöver en plats att bara komma till. På köpet får du två gosiga katter att gulla med.

Kraaaam vännen.

P.S. Har du vår portkod annars sms:ar jag dig den så du alltid har den när du behöver komma. Har världens bästa sambo också som vet allt om hur och vad ångest och ångestattacker är och handlar om och efter 12 år är han härdad ;-)

Märta Kajsa sa...

Hej Maria vännen!

Då ses vi vecka 10! Ska bli så mysigt att sitta och prata om allt mellan himmel och jord... Lycka till med hemtentan!

Och åh, vad gullig du är, och vilken tur jag har som lärt känna dig. Finaste vännen! Känns tryggt att veta att bäddsoffan finns. Jadå, jag har portkoden. Men jag förvarnar lite innan jag dyker upp :-)

Många kramar!<3

Hanna sa...

Jag håller tummarna för det!

<3

(jag har läst lite bakåt i bloggen.. och jag känner igen mig jättemkt av det du beskriver! ensamheten, ambivalensen i terapin, oron osv.. *extra kram*)

Märta Kajsa sa...

Hanna:
Kram! <3

AmY sa...

Känner mig skyldig. Och det var långt ifrån mig mening. Du får gärna höra av dig till mig om du vill ha en förklaring från mig. När jag blivit modererad tidigare har jag också velat lämna forumet, jag tyckte jag försökte så... Jag tycker du verkar vara en jättehärlig person, bara så du vet.

Märta Kajsa sa...

Amelie:
Tack för din kommentar, jag ska maila.

Anonym sa...

Jag läste ditt inlägg på zebraforum, tänkte svara.. och så var det borta. Förstår inte heller varför det försvann när en del andra får vara kvar.

Jag har inte varit medlem så länge men kan säga att jag saknar dig ändå. Du skrev kloka saker. Hoppas att du hittat ett sätt att förhålla dig till händelsen som inte gör ont i dig.

Stor kram!
Katarina

Märta Kajsa sa...

Hej Katarina, roligt att se dig! Ja, det är svårt att förstå varför vissa saker tas bort medan annat som känns ungefär som samma nivå får vara kvar. Det bästa man kan göra är förmodligen att maila Shedo, vilket jag inte gjort än, men jag håller på att samla kraft och gör det kanske inatt eller i morgon. Nu när det gått några dagar känns det inte lika jobbigt som det gjorde först dock.

Synd att det blev som det blev med den där Shedo-träffen, om du kommer ihåg? Det hade varit roligt att träffa dig!

Stor kram!