torsdag 19 maj 2011

Jag vill känna din hand i min ångests rum

Jag har haft väldigt många jobbiga och ettriga tankar idag och igår. Jag har känt det där trycket i kroppen. Suget, ångestpirret. Äcklet. Det där outhärdliga. Nu är jag tom och vet inte hur jag tog mig ur det där.

Om man bortser från den nattsvarta avgrundsångesten så har det varit en fin dag, gårdagen var fin den med. Jag har varit hos syrran och vi har bakat cup cakes. Söta och goda blev de, och ganska snygga! I alla fall med tanke på att det var första gången vi gjorde detta. Nästa gång kommer de vara ännu snyggare!




Igår gick jag en långpromenad med min vän S. 15 km! I terräng! Bland ormar, myggor, rötter och lera. Jag trodde jag skulle svimma när jag kämpade mig uppför den så kallade "mördarbacken". Kände mig sååå nöjd efteråt!

Nästa onsdag ska vi gå en annan runda. Den är inte lika lång tror jag, kanske 10 km.

Jag är så glad över mina nya skor, promenadskorna. Det är de bästa skor jag nånsin haft.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fattar du vännen min att även om det var skitjobbigt så klarade du det!! Var stolt över dig själv!
Hoppas att vi kan ses snart igen, idag ska jag in till stan och hyra lite filmer så du är välkommen hit om du vill och dricka thé och kolla på film :), annars så tar vi det en annan gång.

Cupcaksen blev ju jättesöta ;)

Kramar Mia

Märta Kajsa sa...

Ja, det känns bra när ångesten äntligen gåt över och man faktiskt inte gjort något destruktivt/dumt/ drastiskt. Det värsta är att den återkommer ständigt ju den jäveln. Men det är bara att försöka tackla dess attacker på konstruktiva och kreativa sätt. Tyvärr har jag redan några planer idag, ska först dra mitt strå till stacken här i lägenheten och dammsuga och sen moppa hela stället, sen kommer boendestödet och efter det ska jag ut till Gudö och träffa hundarna, Mino är där så det kommer vara livat :)

Men vi måste absolut ses en annan dag, snaaaaart.

Kramar