Igår fylldes bussen av en hostning som inte var av denna värld. Källan till detta oväsen var - jag. Jag hade precis andats in, ett stort skälvande andetag, när det plötsligt kittlade till rejält i halsen. Jag hostade och skrek samtidigt. Ett grovt gubbskrik. Det var helt okontrollerat. Pinsamt! Tur i alla fall att jag inte kastade ur mig en spya också, som kronan på verket...
Jag brukar vara väldigt hård i mina dömanden av andra som hostar och stönar ljudligt i offentliga rum.
Kanske ska bli lite mer förstående.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar