Mmmm. Vad härligt det är att bryta ihop under ett läkarbesök, och sitta där och försöka att inte gråta alltför ljudligt för att man inte vill störa psykiatern som är upptagen med att knappa på sin dator. Nej, det är inte alls härligt, egentligen. Men ironin är mitt vapen idag.
Jag är lite lätt frustrerad. Det känns så tråkigt att spendera större delen av besökstiden med att vänta medan läkaren först letar efter journalen, därefter läser journalen och sen sitter och skriver på datorn. Det känns så sorgligt på något vis att höra frågan ”Vill du ta livet av dig?” ställas av någon som inte ens tittar på en. Riktigt sorgligt.
måndag 23 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

4 kommentarer:
Hu :s
Kram!!
Kram!
Har aldrig varit med om något sånt. Men gud. Suck. :/
Nej usch, det var inte roligt... Är iofs aldrig speciellt roligt att gå till doktorn, men ibland är det extra inte-roligt.
Skicka en kommentar