Det känns som om jag blivit känslomässigt styckmördad.
Det är på grund av detta jag aldrig ska ha barn. Det vore inte rätt att utsätta ett barn för det här.
Nu funderar jag på vad jag ska göra för vettigt med mitt liv, och samtidigt stå ut. Gå med i en sekt kanske. Bara för att stå ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar