onsdag 9 februari 2011
Där kom själväcklet
Verkligheten är lika motbjudande och oacceptabel som påträngande. Verklig som den är. Den stirrar på mig. Jag var inte beredd på det här självföraktet nu igen. Själväcklet. Jag vill gömma mig. Varenda självdestruktiv tanke jag tänkt tycks finnas lagras i mig. Varenda monstertanke finns sparad. Och de är många nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hejsan:D
Jag halkade in på din sida och förstår att du lider av ångest emellaanåt. Ångest har jag lidit av i många år och jag vill bara säga detta: jag har varit i alla terapiformer som kan tänkas finnas i världen mycket har hjälpt men bara för stunden...idag är jag helt fri från det mesta och det jag gjorde var att börja läsa Nya testamentet, sökte sedan upp en pastor döpte mej och fann healande:D Tro mej i detta...det finns en Gud å Han hjälper den som söker han
Å du......det är helt gratis:D
Lycka till vännen Må Gud välsigna dej och befria dej från allt som får dej att må dåligt.
Kram Sussa
Hej Sussa,
tack för din kommentar och dina lyckönskningar. Jag mår bra idag, mitt humör svänger ganska mycket och det får jag nog leva med. Fast DBT hjälper faktiskt, inte bara för stunden. Jag har också en tro - fast jag skriver aldrig om den på bloggen, det skulle bli alldeles för intimt.
Ha det gott! Kram
Skicka en kommentar