Igår följde ju syster och svåger med mig för att kolla på den där lägenheten. Den var helt underbar! Eller, ja - det var en alldeles vanlig etta med egen kokvrå och egen dörr och inga konstiga ovälkomna telefonjack som tillhör någon annan. Jag skulle så otroligt gärna vilja ha den, men det får jag säkert inte, inget blir ju nånsin som jag vill. Jag var inte direkt den enda spekulanten förresten, det var typ en hel folksamling där för att kolla, knappt att alla fick plats i lägenheten samtidigt.
Nu är jag tillbaka hos mig. Vaknade för en stund sedan och ögonen är fortfarande sömngrusiga. Ska försöka att inte ta några tabletter idag... vill gärna försöka ta del av det vakna livet igen. Översvämningen har lämnat vissa spår men annars är allt som vanligt. Jag har dragit ur telefonjacket och hyresvärden kan tycka vad hon vill om det.
Jag mår ganska bra idag och det gör mig faktiskt helt förundrad. Alla de destruktiva tankarna och planerna har försvunnit och det känns nästan tomt efter dem, tomt på ett bra men samtidigt lite överraskat sätt. Jag tror det beror dels på att jag bröt ihop totalt igår, det var ren och ohämmad skräck och ångest, antar att det friskade upp på något sätt. Och dels på att jag fick träffa fina syster och svåger igår kväll.
Relationer är överskattat skräp. Jag förväntar mig alltid att det ska finnas mer där än vad som finns. Jag tror alltid att folk talar sanning när de i själva verket bara öser ur sig floskler som man "ska" säga.
Jag vill spela in mina låtar. Jag har ett nummer sparat i mobilen till en kille som går i min syrras klass och som har en hemmastudio. Och han har sagt att det är ok att jag hör av mig och att han kan hjälpa mig med inspelning. Men jag har inte vågat ringa än. Helt puckat ju. Att jag inte gjort det.
Jag vill flytta ut på landet, gifta mig med en fårbonde och träna border collies på heltid.
Är fascinerad över att jag faktiskt vill göra saker. (Även om allt kanske inte är helt realistiskt). Saker som inte involverar självskada eller död.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Våga ring!
Du har inget att förlora på det, det brukar sägas att det man ångrar mest är det man inte gör.
Jag hoppas du får lägenheten.
När jag sökte den lägenhet jag nu bor i stod jag på plats 19 i kön. Så det finns definitivt hopp.
Sköt om dig.
Du har rätt Whistler! Jag har inget att förlora. Det värsta som kan hända är att jag inte blir nöjd med inspelningarna.
Jag hoppas också att jag får den, men de har inte ringt vare sig igår eller idag så jag antar att hoppet är ute. Jag står på plats 2!! Har aldrig haft så bra plats förut. Så det känns som om jag ligger nära att få det jag vill ha iaf!
Heja, heja Kajsa. Håller så på dig och jag vet vad det skulle betyda för dig med ett eget krypin.
Här är annars ett annat tips på eventuella bostäder:
http://www.alternativ.nu/index.php?board=64
Kram!
Åh Maria, vad roligt att höra från dig <3 Jag var lite rädd att jag hade skrämt bort dig genom att må så där kasst sist vi träffades!
Tack för tipset, roligt att se vad som finns. Kanske slutar med att jag hyr en stuga ute i på nån gård nånstans :-)
Massor av kramar
Skicka en kommentar