Nu har jag tvättat bort sminket och sköljt ner kvällsmedicinen. Snart är det dags att gå i bädd.
För en stund sen rev oron och ledsenheten i mig, den där känslan av att ingen tycker om mig tog över och jag kände mig plötsligt brutalt sårad och sviken och övergiven och missförstådd, utan egentlig anledning. Gammalt relationstrassel och jobbiga minnen började spöka i hjärtat. Då ringde jag Yvette och vi lyckades prata bort ångesten. Nu känns allting helt ok.
Idag har jag mest vilat, surfat och läst Johanna Nilssons "SOS från mänskligheten". Nu på kvällen var jag på terminsavslutning med kören. Körledaren hade bjudit hem oss alla till sig. Hans lägenhet var en av de mysigaste jag varit i måste jag säga, så skulle jag gärna vilja bo. Han hade beställt massor av mat från en cateringfirma, jag åt tills jag mådde illa för jag har ju ingen spärr, och det blev en hel del mat över så jag tog med mig en liten doggybag hem. Vi är ju en kör så självklart kunde vi inte låta bli att sjunga litegrann också. Jag kommer sakna kören, det känns sorgligt med sommaruppehållet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hej finaste!
Jag hade gärna velat komma igår men jag kom hem vid 16.30 igår efter att ha suttit på en buss i 7 timmar, var således 0% social. Men jag håller med dig, jag kommer att sakna kören över sommaren!
Vi får sjunga ihop någon gång...bara min hals vill bli bättre någon gång.
Ha en bra dag fina!
Kram Mia
Hej fina Mia!
Ja, det hade varit roligt om du varit med igår, men det blir fler tillfällen. Det var många som hälsade till dig :-) Alltså, du skulle sett hans lägenhet, hur fin och mysig som helst!
Vore jätteskoj att sjunga tillsammans någon gång. Hoppas din hals snart blir bättre!
Ha en bra dag och vi hörs!
Kram!
Jag är glad att du ringer till mig när du behöver, och att det hjälper. Det känns fint <3
Yvette:
Ja. Det känns mycket fint <3 Jag är glad att vi är vänner och att jag kan ringa dig. Kram!
Förstår så väl känslan av att något "tar slut". Jag har alltid dubbla känslor när det gäller allt från anställningar, kurser och träningsgrupper som helt plötsligt löses upp. Det är det som är det underbara med hösten; att det blir en sådan nystart och fasta rutiner och relationer som kommer hålla i sig ett tag.
Härligt iallafall att ni blev hembjudna och fick äta hur mycket som helst. Hurra för att inte ha spärrar ibland ;-)
Stor kram, vännen!
Maria:
Ja, det är det som är så jobbigt med sommaren - saker tar slut, folk tar semester. Och jag har ju sån separationsångest så det är inte klokt. Fruktansvärt är det. Förut när jag pluggade hade man ju den där stressen att hitta sommarjobb också.
Stor kram! <3
Skicka en kommentar